Bäckänget, ett Skogstorp i St. Tolvsbo Söderbärke

Historien om Torpet Bäckänget och familjen som bodde och arbetade där.

Bilden visar baksidan på mangårdsbyggnaden och de sista som bodde där.

Från vänster,

Yngsta dottern Hilma, Per, Elsa och Lennart med sonen Helge

Under 1800 talet var Sverige fattigt. Otroligt fattigt. Det var en fattigdom hos befolkningen dom vi har svårt att förstå i dag.

Sverige var ett av de fattigaste länderna i Europa och befolkningen hade svårt att klara mat för dagen.

Under senare halvan av århundradet kom systemet med Inhysehjonen, Backstugesittarna, De indelade Soldaterna och Torparna att förändra situationen så att mycket av den värsta fattigdomen minskade eller upphörde.

De här Svenskarnas hårda arbete och försakelser har i det tysta lagt grunden till det samhälle vi har i dag.

Citat.

" Om Torparna har det sagts "de fattigas och förtrycktas överklass", därefter kom Backstugfolket men längst ner på den sociala skalan kom Inhysehjonen. Dessa människor var helt beroende av sina välgörare."

Slut citat.

Så här såg Bäckänget ut 1924.

Skogstorpet Bäckänget byggdes under andra halvan av 1800-talet. Initiativet kom från torparsonen Aspmor Per Andersson (född 1818) i Aspmora, ett torp nästan identiskt med Bäckänget. Vid Aspmor-Pers död år 1886 hade familjen flyttat från Aspmoren till Bäckänget och den yngre sonen Per Persson (född 1864) tog över Bäckänget.

Bäckänget låg vid koordinaterna N 60,060407:E 15,485193. På lantmäteriets karta från 1964 ser man en del av torpets mark. Generalstabskartan visar en prick men även närheten geografiskt mellan Aspmoren och Bäckänget.

Mer om arbetet, människorna och djuren senare

Bäckängs Per (Per Persson) var den sista som bodde kvar på Bäckänget och avled där 1947.

Under tidigt 50-tal anordnades en stor och välbesökt auktion där allt lösöre, redskap och verktyg såldes till högstbjudande. Torpet stod sedan tomt.

Byggnaderna som ingick i torpet revs under 1960-talet och idag finns bara stengrunden kvar. Allt annat är bortforslat och marken är övervuxen av skog.

Klicka här för Lantmäteriets Karta från 1964 med Bäckänget längst ned i mitten av kartan

Klicka här för Generalstabskartan med Bäckänget längst ned, något till vänster på kartan

Släkten som bodde på Bäckänget kan spåras tillbaka i Stora Tolvsbo längre än 1713 då Johan Hindersson föddes i Hötjärn. Johans äldsta son, Erik Jansson föddes i Aspmora 1740. Erik i sin tur är far till Anders Ersson (Eriksson) född 1780 i Norra Hötjärn

Anders Ersson är far till Aspmor Per Persson. Han var född i Aspmoren 1818 och är faktiskt döpt till Aspmor Per Det är denna Per som startade arbetet med Bäckänget.

Bastu och Bad.

1920 bestod Bäckänget av:
- 2.4 Ha Åker.
- 12,92 Ha Ängsmark.
- 2,47 Ha Impediment.(dvs Skogsmark olämplig för skogs eller jordbruksproduktion)
Totalt 17,79 Hektar.

Följande byggnader fanns och användes:
- Mangårdsbyggnad
- Visthus och vedbod
- Ladugård med foderlada
- Länga 1 innehållande loge, 2 foderlador och redskapslider.
- Länga 2 innehållande stall, foderlada samt vagnslider.
- Jordkällare
- Bastu
- Smedja
- 4st. lador belägna utanför gården